Otydlig information är svårare att hålla i minnet. Detta gäller för både talade budskap och för teckenspråk och särskilt när minnesbelastningen är hög. I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet undersöker vi för första gången hur hjärnan hanterar otydliga tecken under olika minnesbelastningar och hur minneshanteringen förändras över tid.
För att undersöka detta genomför vi en studie där vi tittar på vilka delar av hjärnan som är aktiva när en minnesuppgift med olika svårighetsgrad görs. Avbildningen av hjärnan görs med hjälp av en magnetkamera som studiens deltagare får ligga i samtidigt som minnesuppgiften utförs.
Om du vill veta med om studien eller är intresserad av att delta, kontaka josefine.andin@liu.se.
Vad är MR och fMRI?
MR står för Magnetisk Resonanstomografi och är en medicinsk teknik som används när man vill undersöka hur kroppen ser ut. Vid en MR-undersökning får den som undersöks ligga på en brits och föras in i en liten tunnel. Inne i tunneln utsätts kroppen för ett magnetfält och för radiovågor. Dessa utgör ingen fara för kroppen. Däremot kan de påverka magnetiska föremål inne i kroppen. Vid en MR-undersökning används alltså ingen röntgenstrålning eller annan farlig strålning.
fMRI utförs på precis samma sätt som MR, men efteråt bearbetas bilderna ett sätt som gör att det går att se vilka delar av hjärnan som är aktiva under undersökningens gång. För att kunna utföra uppgifter samtidigt som man ligger i MR-kameran får man ha på sig glasögon där uppgifter kommer att synas.
När kan du inte genomgå en MR- eller fMRI-undersökning?
Om du har metall i kroppen:
Metall som är inopererad i kroppen kan flyttas av magnetfältet i MR, vilket kan leda till skador. Därför gör vi inte MR på personer med metall i kroppen.
Om du är gravid:
Det är fortfarande oklart hur ett ofött barn reagerar på MR-undersökningar, så därför gör vi inte MR på gravida kvinnor i forskningssammanhang. Är du gravid och vill vara med i studien kan du anmäla intresse så kan du vara med efter att barnet är fött.
Om du har klaustrofobi:
Det är ganska trångt inne i tunneln så personer som upplever obehag i trånga utrymmen kan ha svårt att vara med. Vill du vara med i studien men är osäker kan vi testa i förväg för att se om du klarar av det.
Hur går testningen till i Arvib?
Deltagande i Arvib innefattar några olika moment.
Det första som händer när du anmält att du vill vara med i studien är att vi bokar in en tid för testning och att du får en enkät som du ska fylla i via nätet.
Du kommer till Universitetssjukhuset i Linköping där vi utför testning utan MR-kamera och testning med MR-kamera.
Utanför MR-kamera: Vi sitter i ett rum och du får utföra olika typer av uppgifter på dator och genom att vi ställer frågor och ber dig göra olika saker. Här förklarar vi också hur det kommer att gå till i MR-kameran och vilka uppgifter du ska göra när du ligger i kameran. Detta tar 1-1,5 timme. När det är klart får du byta om till ”sjukhuskläder” (som inte innehåller någon metall), tvätta av dig eventuellt smink och ta av dig smycken.
I MR-kamera: När du ligger i kameran sker tre olika saker:
Först görs en MR-skanning av hela hjärnan, medan du ligger och tar det lugnt och tittar på bilder.
I fyra omgångar får du göra den typ av uppgifter som vi undersöker i den här studien.
Sist körs en omgång där du ska titta på ett kors samtidigt som du slappnar av och inte gör något särskilt.
Totalt tar hela MR-testningen lite mindre än en 1 timme.
Efter testningen kommer du lite då och då få en kort enkät som du kan besvara på dator eller på din telefon.
Om fyra år gör vi om det andra momentet en gång till.
Så här ser det ut när en deltagare förbereds för magnetkameraundersökning.