Psykisk hälsa och integration
![]() |
Många människor som har flytt från sitt hemland har varit med om svåra och traumatiska händelser före, under och efter flykten. Sådana erfarenheter kan påverka hur man mår och göra det svårare att hantera vardagen. De kan också påverka möjligheten att skapa en trygg och fungerande vardag i Sverige. I AMIR-projektet undersöker vi hur psykisk hälsa påverkar möjligheten att skapa ett nytt liv i Sverige. Genom att delta bidrar du till viktig kunskap som kan komma människor med flyktingbakgrund till nytta. Registrera dig HÄR om du vill vara med i studien. |
Genom AMIR-projektet kan du också få stöd som kan bidra till bättre psykisk hälsa. På den här sidan kan du läsa mer om hur svåra upplevelser kan påverka hur man mår och vilket stöd projektet kan ge.
![]() |
Pratar och läser du engelska, arabiska, farsi eller dari? Du kan klicka på språkikonen i högra hörnet, eller på följande länkar för att läsa på ditt språk: Engelska (English), Arabiska (العربية), Farsi (فارسی), Dari (دری). |
Ett trauma är en mycket svår och skrämmande upplevelse. Det kan till exempel vara att du har sett eller varit med om krig, våld, olyckor eller övergrepp. Efter sådana upplevelser kan du må dåligt. Du kan få:
Ibland går besvären inte över av sig själv. Då kan de göra att livet blir svårare. Många som har flytt från sitt hemland har liknande besvär. Det kan vara symptom på posttraumatisk stress (PTSD), nedstämdhet och depression, oro och ångest, eller problem med sömnen.
Klicka på länkarna nedan för att läsa mer om vanliga besvär:
Symptom på posttraumatisk stress kan kan du få efter att ha varit med om något mycket skrämmande. Det kan vara en situation där du trodde att du själv eller någon annan skulle dö eller bli svårt skadad. Om du har sådana symptom kan du:
Att prata om svåra minnen kan hjälpa. Det är bra att inte undvika tankar, bilder eller platser som påminner om händelsen. Men det kan kännas mycket jobbigt. Om du mår dåligt under lång tid kan det vara posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Då ska du söka hjälp. Du kan börja med att kontakta en vårdcentral eller läsa mer på 1177.se.
Du kan också vara med i det här projektet och få stöd och information.
Symptom på nedstämdhet och depression kan uppkomma när det händer stora saker i livet — både bra och dåliga. När man är deprimerad känner man sig ofta ledsen, tom eller hopplös i flera veckor. Du kan också:
Ofta vill den som är deprimerad dra sig undan, men det bästa man kan göra är att försöka fortsätta med aktiviteter som man tidigare tyckte var roliga. Det är viktigt att försöka träffa vänner och familj, gå till jobbet eller skolan, röra på sig, vara utomhus och hålla fast vi rutiner för sömn och mat.
Om du inte börjar må bättre är det viktigt att få hjälp. Du kan kontakta en vårdcentral eller läsa mer på 1177.se.
Du kan också vara med i det här projektet för att få stöd och information.
Symptom på oro och ångest kan vara att tänka för mycket på saker som skapar rädsla eller obehag. Det kan vara svagt – som nervositet – eller mycket stark, som panik. Ibland vet man inte varför man har ångest och ibland vet man vad man oroar sig för. Det kan kännas så här:
Om du fastnar länge i att ha oro och ångest kan du försöka bryta det genom att göra något helt annat, så som att gå en promenad, lyssna på musik eller prata med en vän. Det kan också hjälpa att skriva ned sina tankar och känslor.
Om det inte går över och gör vardagen svår, sök hjälp. Du kan kontakta en vårdcentral eller läsa mer på 1177.se.
Du kan också vara med i projektet för att få stöd och information.
Sömn är viktigt för att vi ska må bra och orka med vardagen. Sömnproblem betyder att du till exempel kan ha svårt att:
Vissa har också mardrömmar. Sömnproblem kan bero på stress, PTSD, depression, ångest eller smärta i kroppen.
Om du har sovit dåligt på natten kan det vara lockande att sova på dagen. Men det kan göra det ännu svårare att sova nästa natt. Försök i stället att bara sova på natten, vara ute och röra dig på dagen, varva ner på kvällen utan skärm, eller sök hjälp för andra problem som påverkar sömnen.
Om du har sömnproblem i flera månader, bör du söka hjälp. Du kan kontakta en vårdcentral eller läsa mer på 1177.se.
Du kan också vara med i projektet för att få stöd och information.
![]() |
Hur kan jag få hjälp genom projektet? Om du mår dåligt efter svåra saker som hänt i ditt liv, kan du få hjälp genom AMIR-projektet. När du registrerar dig, tar vi reda på vilken hjälp som passar dig bäst. Projektet sker online och vi erbjuder en kurs om psykisk hälsa eller en individuell intervention som kan minska besvär som är kopplade till svåra minnen. Om inget av våra stöd passar dig, hjälper vi dig att hitta annat stöd som kan fungera bättre. Om du inte vill ta del av stödet kan du ändå delta i projektet genom att besvara frågor en gång per år under tre års tid. |

Information, bedömning och stöd för traumarelaterad psykisk ohälsa
Forskargruppen AMIR har sedan 2016 arbetat med att utveckla, översätta och anpassa material för att upptäcka och bemöta psykisk ohälsa bland individer som har flyktingerfarenheter. Många personer som har flyktingbakgrund mår dåligt på grund av svåra upplevelser och erfarenheter från tiden innan och under flykt, men även på grund av utmaningar de möter i det nya landet.
I det här projektet vill vi dela kunskap och de metoder som vi har tagit fram och vi vill utvärdera de insatser vi genomför.
Vad forskar vi om?
Vi undersöker om psykisk ohälsa påverkar integration. Vi undersöker också om stödet som ges via AMIR-projektet kan hjälpa människor att förstå psykisk hälsa, om det gör det lättare att söka och ta emot stöd, och om det kan bidra till ett bättre mående.

Forskningen som genomförs stöds av Asyl, Migrations och Integrationsfonden (AMIF, EU) och Vetenskapsrådet (VR).
Vi är forskare och psykologer som arbetar för att utveckla evidensbaserade och tillgängliga metoder för att förbättra den psykiska hälsan bland individer som har erfarenhet av att ha flytt från sitt hemland. Vi vill öka kunskap om psykisk ohälsa och tillgången till vård och stöd.

Anna Bjärtå
Docent i Psykologi Mittuniversitetet Projektledare

Sajjad Afsharzada
Postdoktor i Psykologi Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Annica Carlsson
Handledare / Psykolog / Psykoterapeut Mittuniversitet

Wahidh Talbian
Forskningsassistent Mittuniversitetet Projektkoordinator

Youstina Demetry
Doktorand Karolinska Institutet Psykolog/Forskare

George Vlaescu
Systemutvecklare Linköpings universitet IT-ansvarig

Jennifer Meurling
Postdoktor i Psykologi Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Jasmine Hamad
Doktorand Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Lisa Lindström
Doktorand Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Elisabet Rondung
Docent i Psykologi Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Mohammad Ali Amiri
Doktorand Linköpings universitet Psykolog/Forskare

Gerhard Andersson
Professor i Psykologi Linköpings universitet Psykolog/Forskare

Hedvig Zetterberg
Lektor i Psykologi Mittuniversitetet Forskare

Monique Pfaltz
Professor Mittuniversitetet Psykolog/Forskare

Alexandra Dylman
Docent i Psykologi Mälardalens universitet Forskare

Catharina van der Boor
Docent i Psykologi London School of Hygiene & Tropical Medicine Forskare

Marie France Schampoux Larsson
Docent i Psykologi Mittuniversitetet Forskare

Hania Kutabi
Psykolog Mittuniversitet

Hawine Merdasa
Klinisk Psykolog Svenska Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade

Ellen Paulsson
Forskningsamanuens Psykologprogrammet