0

Alla människor skjuter då och då upp saker och ting som vi egentligen skulle behöva genomföra. Ofta handlar det om uppgifter som upplevs svåra eller tråkiga att utföra, eller att vi blir distraherade av sådant som känns mer intressant att ägna vår tid åt. Gemensamt för dessa situationer är att vi medvetet väljer att påbörja eller slutföra ett åtagande senare än planerat. I de flesta fall lyckas vi dock till slut att fullfölja det vi har tagit på oss, men för vissa personer kan det vara så pass besvärligt att komma till skott att det utvecklas till ett återkommande problem.

 

Inom psykologi kallas detta vanligen för prokrastinering, av latinets pro (framåt, eller till förmån för) och crastinus (av morgondagen), men till vardags brukar vi benämna det uppskjutandebeteende. Med det menas "att medvetet välja att fördröja ett tilltänkt handlingsförlopp trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser". Inte sällan utvecklas detta till ett mönster som upprepar sig, något som kan påverka oss fysiskt, psykiskt och socialt. Personer med stora besvär av prokrastinering kan ofta lida av stress, ångest och depression, och det kan i många fall även gå ut över förutsättningarna att klara av studier, arbete och privatliv.

 

På Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet pågår sedan länge forskning på behandlingar av psykisk ohälsa. I behandlingsstudien Prokrastinera vill vi nu tillsammans med medarbetare vid Studenthälsan Karolinska institutet sam Linköpings universitet undersöka hur två former av psykologisk behandling fungerar för personer med svåra och kroniska problem av prokrastinering, dels i form av en gruppbehandling, dels i form av en internetbaserad självhjälpsbehandling. Om du anses lämplig kommer du att få tillgång till en behandling som har utvecklats specifikt för uppskjutande, vilken tidigare har utvärderats med goda resultat för personer med denna typ av svårigheter.

 

Prokrastinering orsakas av ett flertal faktorer som gör det svårt att ta sig an uppgifter och åtagnden på ett bra sätt. I många fall grundläggs detta beteende tidigt i livet och kännetecknas ofta av svårigheter att agera målinriktat samt att vänta med en belöning. I Prokrastinera kommer du att få lära dig hantera dina problem bättre, bland annat genom att öva dig på struktur, målsättning och att skapa nya rutiner. Samtliga delar ingår i den behandlingsform som heter Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilket tidigare har visat sig ha gott stöd för många olika typer av psykiska problem.

 

Upplägg

Om du upplever att du har stora och återkommande problem med uppskjutande, samt tror att denna behandlingsstudie skulle kunna vara något för dig, kan du anmäla ditt intresse att delta genom att trycka på Anmälan. Genom att godta villkoren för behandlingsstudien och fylla i ett par korta självskattningsformulär kring dina besvär görs en bedömning av din lämplighet att ingå som deltagare. All information du lämnar samlas i ett slutet och krypterat kontakthanteringssystem (se Säkerhet). För att du ska kunna inkluderas behöver du uppfylla ett antal kriterier, vilka du kan läsa mer om under Vem vi söker.

 

Om du anmäler ditt intresse och uppfyller kriterierna för behandlingsstudien kan du komma att bli uppringd för en telefonintervju. En mer ingående kartläggning av dina problem görs då för att kunna avgöra om du passar för de behandlingsformer som erbjuds. Ifall du i detta skede blir inkluderad i behandlingsstudien lämnar du ett skriftligt samtycke om att delta. Du blir därefter slumpmässigt indelad i en av två behandlingsformer: gruppbehandling vid Studenthälsan Karolinska institutet eller internetbaserad självhjälpsbehandling. Du kommer därmed inte kunna välja i vilken behandlingsform du hamnar, detta av strikt vetenskapliga skäl. Båda behandlingsformer har dock gott stöd i forskningen, vilket gör att det således inte finns någon placebogrupp i denna behandlingsstudie, det vill säga icke-verksam behandling. Vi förväntar oss att båda behandlingsformer ska hjälpa personer som har problem av prokrastinering, och att vår frågeställning snarare handlar om vilken som är mest hjälpsam.

 

 

Båda behandlingsformer pågår under totalt åtta veckor, där start kommer att ske i olika omgångar från och med höstterminen 2014. Under behandlingsperioden kommer deltagare i gruppbehandlingen att träffas fysiskt vid Studenthälsan Karolinska intitutet vid Campus Huddinge, varannan vecka på torsdagar mellan 16.00-19.00, cirka två och en halv timme per gång, det vill säga totalt fyra tillfällen. Mellan träffarna förväntas deltagaran att läsa texter för att förstå sina problem bättre samt fullfölja olika typer av övningar. Deltagare som får tillgång till internetbaserad självhjälpsbehandling genomför under behandlingsperioden allt arbete på egen hand, något som betyder att inga fysiska träffar eller kontakt med behandlare ingår. I denna behandlingsform får deltagare läsa texter om sin svårigheter samt utföra övningar, motsvarande ungefär ett kapitel per vecka, vilket kan liknas vid att ta sig igenom en självhjälpsbok. I båda behandlingsformer kommer du att veckovis få fylla i ett kort självskattningsformulär kring dina besvär för att kunna undersöka om någon förändring har skett från vecka till vecka.

 

Efter att behandlingsperioden har avslutats kommer du att få fylla i ett par korta självskattningsformulär kring dina besvär igen. Detta görs även vid slutet på nästkommande termin i syfte att kunna tvärdera hur väl de två behandlingsformerna har fungerat på kort och lång sikt.

 

Behandlingsvarianterna som erbjuds i denna studie är krävande i tid och engagemang. Om du slumpmässigt hamnar i gruppbehandlingen kommer du att få visst stöd från en behandlare, men du som får tillgång till internetbaserad självhjälpsbehandling kommer att behöva genomföra allt arbete på egen hand. I båda fallen ingår en hel del läsning och övning. Om du således upplever att du inte har tid för detta just nu är det bättre att vänta med att anmäla sig eftersom ett halvhjärtat försök riskerar att kännas som ett misslyckande. Om du däremot känner dig motiverad och redo har du möjlighet att delta i en behandlingsstudie som vi tror kommer att hjälpa dig fungera bättre i din vardag.

 

Risker

Om du anmäler ditt intresse till denna behandlingsstudie, men inte bedöms lämplig för att ingå i någon av behandlingarna, kan detta upplevas som negativt. Om du då anses ha andra svårigheter finns det dock goda möjligheter att erbjudas annan hjälp vid Studenthälsan Karolinska institutet, eller genom remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om du tar del av någon av behandlingarna, men ditt mående försämras avsevärt, kan du även komma att rekommenderas en annan typ av behandling som är bättre inriktad mot dina problem.

 

Fördelar

För dig som har stora och återkommande svårigheter med prokrastinering kan en medverkan i denna behandlingsstudie leda till en förbättring. Det skulle då kunna hjälpa dig hantera dina besvär, och minska risken för bland annat stress, ångest och nedstämdhet. Eftersom forskning kring detta enbart har skett på gruppnivå finns det dock aldrig någon garanti för att den enskilde individen kommer att må bättre. Om den behandling som du har fått ta del av inte renderar i några positiva effekter finns det däremot möjligheter att få annan vård.

 

Kostnader och försäkring

Ersättning för ett deltagande i studien utgår inte, däremot är själva behandlingen helt kostnadsfri och kommer inte att kräva några resor. Eventuella kostnader för exempelvis inköp av dator eller internetuppkoppling betalas inte ut. Ingen försäkring för deltagande är tecknad. Med andra ord kommer du inte att behöva betala något för din medverkan, och du kommer inte heller att få betalt för att medverka.

 

Etik

Denna studie är godkänd av Etikprövningsnämnden i Stockholm, Dnr 2014/322-31/1. Samtliga personer som är involverade i studien är legitimerade läkare, legitimerade psykologer eller psykologer under utbildning, och har tystnadsplikt i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

 

Ditt deltagande är helt och hållet frivilligt, och du kan när som helst avbryta din medverkan. Vi förutsätter dock att du vid ett eventuellt avbrott i behandlingen meddelar oss detta så att vi kan ta bort dig ur behandlingsstudiens administrering. De data som samlas in behandlas med sekretess, och ingen obehörig kommer att kunna urskilja en enskild individ. Resultatet kommer att presenteras i avidentifierad form och i huvudsak beskrivas på gruppnivå. Om du är intresserad kan du få en sammanfattning av resultaten samt kopior på publicerade artiklar.

 

Säkerhet

Kontakten med ansvariga för studien sker via ett krypterat kontakthanteringssystem. Till detta behöver du en mailadress, exempelvis den mailadress du använder till vardags. Om du dock känner dig osäker på sekretessen på nätet, vilket man alltid bör göra, rekommenderar vi dig att skaffa en gratis e-postadress hos till exempel ”Cyber-rights”. Tjänsten drivs av företaget Hush Communications som erbjuder kryptering av e-posten. Adressen är: www.cyber-rights.net. All e-post du skickar från Cyber-rights är krypterad och kan inte spåras till dig.

 

Den information som vi skickar via vanlig e-post är enbart i form av påminnelser. När det gäller information av mer känslig karaktär, exempelvis återkoppling på de självskattningsformulär du fyller i vid anmälan, kommer detta att skickas inom det slutna kontakthanteringssystemet. Du får då ett meddelande till din mailadress om att du ska logga in, men utan att förtälja vad meddelandet är. Du loggar in i kontakthanteringssystemet med din anonyma automatgenererade studiekod och ett självvalt starkt lösenord.

 

I händelse av att du tappar bort din studiekoden eller ditt lösenord kan du få ett nytt skickat till din mailadress eller via SMS. För att säkerheten ska bli extra hög använder vi även unika engångskoder som skickas ut via SMS (så kallad "två-faktorsautentisering").

 

Huvudansvar

Huvudansvar för denna behandlingsstudie innehas av Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Kontaktuppgifter hittar du under Om oss.